Där står han och väntar på sin brud, alla har samlats i den vackra trädgården och solen står högt på himmlen.
Barnen leker i sina fina tyllklänningar på gräsmattan och skrattar högt, alla är glada.
De äldre har redan börjat gråta, de sa att det var så vackert att de inte kunde hålla sig till ceremonin, men att de då förmodligen skulle gråta ännu mer. Allt var ju så fint, så perfekt.

Jag står och bara tittar på allt det vackra från en lite avskild plats och sen kommer hon, min vän. Bruden. Hon trippar lite försiktigt för att ingen skall se henne där vi står. Hon ler med hela ansiktet och berättar hur bra allt känns, att allt gått som det skulle, till och med bättre.
-Nu ska jag bara byta om sen kör vi! Åh jag är så nervös! Men det ska bli så kul! Vart lade du klänningen? frågar hon mig.
Jag blir kall i hela kroppen och den där strålande solen känns inte längre så strålande.
-Klänningen? svarar jag.
-Ja, jag bad ju dig ta med klänningen!
Jag inser att jag missuppfattat denna viktiga uppgift och jag blir ännu kallare.
-Säg inte att DU, som skall föreställa min vän, har glömmt min bröllopsklänning på min bröllopsdag?
Jag har nu förvandlats till en stor isklump och jag letar efter bästa frys att gömma mig i.

Min vän gråter.

Jag, som skall hitta lösningar på alla problem, försöker komma med alternativ till klänningen, men min vän bara gråter. Vid det här laget så står även hennes mamma där och jag tvingas skämmas ännu mer.
Jag drar med min vän till huset bredvid och vi hamnar då inne i en MQ butik och jag ställer henne i ett provrum för att testa en ny outfit.
Jag springer runt bland alla kläder och inser snart att alla kläder har storlek XXXS eller XXXL och att ingenting kommer att passa! Jag står i panik och där står min vän i provrummet och bara gråter och gråter.

Drömmen slutade med något i stil med att jag blev jagad av brudgumm och övriga gäster genom en stad jag aldrig besökt, men det enda jag nu kan fundera över är vad denna konstiga dröm kan betyda?

Min vän, som drömmen handlade om, berättade för mig senast igår att hon en gång gråtit i ett provrum över att kläderna varit hemska, allt var bara fel. Och så drömmer jag sen att jag glömmer hennes klänning så hon får stå där och gråta igen. Vad vill mitt undermedvetna säga mig?